Så dags nu

Fick ytterligare ett i raden av alla "Det var väl på tiden att du kom ut"-mail idag. Say what? Har det varit så uppenbart? Visst, att jag aldrig fått det att funka med killar och att jag haft lite underlig syn på relationer och män jämfört med andra. Att jag mest vill vara kompis med alla efter första dejten och att jag ofta aklagats för att vara känslokall och avtrubbad.

Too little, too late. Jag kom på det själv till slut.

Men jag har fortfarande inte berättat för familjen att jag träffat nån. Mest för att jag vet att de förväntar sig (och hoppas) att denna nån ska vara en man. Men jag har en del släkt på facebook, moster och kusiner tex, som nu vet. Det sätter ytterligare press på mig att prata med familjen. Snarast!