Kongo

Uppdrag granskning nästa vecka ska bli intressant. En fd pojkvän var under någon tidsperiod med i Kongo och för mig berättade han fragment trots sträng tystnadsplikt. Jag visste inte vad jag skulle tro. Allt lät så osannolikt, så totalt främmande. Men visst, andra länder har elitsoldater som sysslar med både det ena och det andra i all hemlighet, så varför skulle inte Sverige ha det? Och jag börjar förstå varför han var som han var. Paranoid och iskall. Han hade slutat räkna vid trettio ungefär. Och kunde de konstigaste ord på de konstigaste språk. Ord som beskrev terräng, dalar och öknar. Allt för att hitta de där på de suddiga spionbilderna och oskadliggöra dem. Alla oskattade pengar spelade ingen roll, han var förstörd. Och löste det med att åka iväg igen. Och igen...


Och till något helt annat, så är det Barnmorskorna på tv. Gissa vem som blir sjukt sugen på att klämma ut en unge eller två? Bara för utmaningens skull liksom. Och för att det är så jävla underbart med ungar (för det mesta iaf). Dessutom var jag en hejare på att klämma ut min enda unge. 4 timmar från början till start. 3 minuters krystningar och lite lustgas så var han ute. Hej va det går!