Här i byggnaden idkar vi byteshandel. (Håll i minnet att vi är lite bekanta med folket i butiken sedan tidigare.) Jag bytte en tallrik arabisk linserochbulgur-maträtt mot en glasstårta. Eller ja, godhjärtad som jag är gick jag ner med en rykande tallrik sådant till killen i butiken igår. Jag har minsann lite arabfasoner kvar i mig än. Han blev glad, gladare än vanligt - jag krävde inget i gengäld, tvärtom. Jag var bara snäll, helt vanlig jävla grannsnäll. Idag kom sonen upp med potatisen jag skickat honom att köpa, och en glasstårta. Den satt fint till efterrätt idag.
Jag skiter i hur han ev. tolkar min gest. Snällhet is the shit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Visst är det härligt att bara vara snäll för snällhetens skull :)
Det är min emsa det ;)
Skicka en kommentar