Saga

Sonen hade i läxa att skriva en saga. Det tog honom bara 1,5 timme och tre ton klag och sju svåra sorger. Jag hjälpte honom en hel del (eftersom jag tyckte det var en onödigt stor läxa...) mot förbehåll att jag fick bestämma karaktärerna.

Det var en gång en prinsessa som hette Emelie. Hon bodde i ett spökslott. I källaren bodde det monster och spöken som väsnades och störde henne om nätterna. Det var så mycket oljud att hon inte kunde sova. Hon ringde den starkaste och modigaste riddaren i kungariket och bad om hjälp. Ett av monstren hörde när hon ringde och började planera en fälla! Men riddaren, som hette Anna, överlistade alla monster och spöken och sa till dem att sticka! Sen levde hon och prinsessan lyckliga i slottet i alla sina dagar.

SLUT!

Halvvägs in i skrivandet sa han att något är fel. Han kunde inte riktigt peka på vad, men det var nått fel. Riddaren kunde ju inte vara en tjej, kröp det fram sen. Sen protesterade han mot slutet, vaddå? blir de kära? två tjejer?

Ni fattar var jag vill komma va..? Han kanske suddar och ändrar i skolan sen, men det gör inget. (Även om jag helst ser att sagan är oförändrad och ger Fröken en liten tankeställare.) Nu har jag lite underlag for later, om vi säger så. "Jo, du vet den där sagan vi skrev... Om Anna och Emelie. Och hur de blev kära..." Osv osv.